Efter en termins tränande var det dags för gradering igår. Hade vilat mig i en vecka utan att göra något för att få mitt knä i form. Velade fram och tillbaka under dagen om jag skulle göra det eller inte men bestämde mig till slut för att åtminstone gå dit och värma upp och se hur det kändes.
Uppvärmningen gick bra så det var bara att köra på. Knät klickade lite, inte så mycket att det blev omöjligt att genomföra. Försökte att hålla igen lite och göra de teknikerna från höger kamae och några minuter senare så var allt klart. Mitt vita bälte som jag inte ens använt kan bytas mot grönt. Nu återstår bara att skaffa en dräkt, men eftersom de verkar vara restnoterade fram till februari så får jag väl ta det lugnt. Det eller färga en av mina gamla vita svart. Det kan väl inte vara så svårt? Kan ju göra något snyggt batikmönster när jag ändå håller på…
Så åter igen får var det rehband skydd och voltaren salva som räddade en gradering, det får inte bli någon vana… Idag har jag dessutom ont i nacken. Nog för att hört att det börjar gå utför när man passerat 30, men så här snabbt är ju löjligt 
